Mot ett närmare farväl, stillhet och smärta drar jag mig vidare igen. Resväskan är packad för två veckor och det känns som att jag ska flytta igen (gillar inte den känslan längre) Förut ville jag liksom aldrig komma hem när jag väl var i Varberg, nu vill jag lite mer komma hem men samtidigt längtar jag tillbaks.

 

Denna permissionen, bara en jävla vecka har fallit i bitar. Jag har legat sjuk, säkert slarvat med maten, inte haft någon ork, gråtit och tänk på saker och ting som har huggt i mitt hjärta. Men ärligt talat...ska bli skönt att vara borta i två veckor. Har dock lite saker att se fram emot nästa permission som jag can't handle för det kommer bli så galet fukking bäst. Jaja, hoppas för ni som har haft sportlov, att det har varit bra!