Har inget att skriva om längre i bloggen. Känns som att allt jag skriver är så meninslöst bara inget egenltigen ni vill/behöver veta. Skriver mest för att skriva av mig och det gör jag på bästa sätt i bloggen.

 

Tankarna är ett krig i mitt huvud, kriget går över för nån dag men sen startar det om på nytt. Jag vill att alla ska förstå hur man mår, hur svårt det är och hur mycket man krigar på en hel dag. För en dag på 24 timmar är tuffare än någon nånsin kan räkna ut. Jag har lärt mig den senaste veckan att jag inte kan vinna över mina tankar för när jag väl tänker så är jag förloraren. 

 

Mina sömnlösa nätter börjar komma igen. Jag drömer på tok för mycket och det är inga vanliga drömmar. Dom är verkligen hemska och jag undrar om det ens är lagligt att dröma så?
Jag vågar knappt vakna för jag vet vart dagen kommer ta mig och jag vet vart mitt liv förför mig. Jag reser mig upp ändå och tänker "idag ska denna dagen inte bli som igår". Men man kan inte tänka så man får liksom ta minut för minut, timme för timme för tar man flera veckor innan kommer du aldrig stå på egna ben igen. 

 

Köpt världens snyggaste skor för ett tagsen.
Är helt såld och det kan nog vara det skönaste och bekvämaste skona att gå i och dessutom passar det till allt. 

 

"Jag vill inte visa att jag är svag, även om jag inte är starkast heller. Jag skulle vilja kalla mig både svag & stark. För detta är tufft, det tuffaste jag någonsin varit med om i hela mitt liv. Jag vill visa alla andra att jag är mer stark än svag men det är inte alltid det går. Jag har aldrig mått, tänkt eller känt såhär i hela mitt liv. Jag är alltså vilsen, förvirrad & förtillfälligt avstäng från verkligheten"

John De Sohn – Under the Sun (Where We Belong) - Radio Edit
Jag har lärt mig att man ska aldrig ha för höga förväntningar men man ska ändå inte se det negativa. Jag vet, det är supersvårt. Jag har jättelätt för att se allt på den mörka sidan men det är tufft att lära sig att se allt på den ljusa sidan igen. Det är något jag jobbar på varje dag. Men man är ju så van vid att se allt på den mörka sidan så till slut blir Inget på den ljusa sidan.

Anyway...Jag går hemma här och fightas med mig själv & försöker övervinna allt. Det är inte lätt ska ni vet, det är det verkligen inte. Men med lite tårar som forsar ner för kinden som ett vattenfall, fina kramar & pussar, peptalkt mot mig själv så klarar jag också detta på ett eller annt sett. Motivationen är inte alltd vid min sida men den finns där svagt någonstans. Jag önska jag kunde känna den för då vet jag att jag har ALL kraft & motivation till att klara detta. Nu känner jag den inte så därför finns det mer negativa motivation än positiv motivation. Min hjärna hör allt, ser allt. Så därför måste jag vara snäll & ge hjärnan rätt perspektiv & även tänka rätt. 

Lyssnar på Daughter's album och funderar samtidigt. Det är sommar om en månad och jag vill så gärna uppleva alla mina sommarplaner jag har planerat i år. Den kommer bli så sinnessjuk rolig, hypad & minnesfylld att jag inte kommer vilja missa en sekund av det. Har inte bokat mina biljetter än till Bråvalla, men det kommer soon as possible. Mina favoritband/dj's kommer dit Avicii, Rebecca & Fiona, All Time Low, Frank Ocean. Hör ni eller? Helt galet och detta är något jag inte vill missa. Kommer umgås med dom bästa tjejorna och leva livet.  

Jag vill le och skratta som "då", vara lyckigare och gladare, skippa ångest och alla tankar om allt. Jag vill inte ha tankan att jag måste planera flera veckor innan. Jag vill se allt ur en rätt synvinkel och perspektiv. Jag intalar mig att jag mår bättre än vad jag gör även om jag mår bättre. Alla tankar har förstört mig totalt, hela skiten har förstört mig. Jag ska klara detta och jag ska bevisa det på ett eller annat sätt. Jag vill vara ensam hemma, fri och inte känna mig deprimerad. 

Har ni känt att ni ibland bara vill skrika ut era problem till alla ist för att säga det öga mot öga för att man inte vill börja gråta? Så känner jag, det är en jobbig känsla. 

 

Har aldrig varit ett Håkan Hellströmfan men hans nya album är något av det bästa jag hört från honom. Minns när jag var på Liseberg och såg Håkan. Hade liksom aldrig fått någon speciell uppfattning om honom men tyckte då han "dög" när jag lyssnade på nätet men att uppleva honom live var något änu bättre. Vad tycker ni om Håkan och hans nya album, bättre än de äldsta?

 

 

Hade faktiskt inte sutit fel med lite värme här i Sverige nu så man kan ha shorts, tunna tröjor, slippa frysa och bara njuta av sol och värme och leva lite.

Jag behövde komma hemifrån denna helgen. Rensa tankar, koppla av och bara hänga. Så jag tog tåget ner till Göteborg för att vara hemma hos moster och det andra. Så mysigt och skönt. Precis vad jag behövde! Gillar verkligen att vara här. 

Det är så mycket just nu att jag bara vill skrika ut allt jag känner och tänker. Ångesten, tankarna, känslorna och det svåra finns där med mig hela tiden. Jag orkar inte heller se alla runt omkring mig må dåligt för att jag gör det. Jag orkar inte se det när jag knappt inte orkar eller klarar av att se mig själv såhär. Men jag ska klara detta med mina nära och kära till hjälps♥

Det är under tiden allt kommer kännas och jag har inte riktigt smält allt annat än. Vet inte vad jag ska göra. Det enda som kretsar runt mitt huvud är tankar, tankar och återigen tankar. Jag får inte ut dom, det är som att dom har bosatt sig där och inte vill försvinna.