#71

var ute på en promenad precis i ösregn och blåst men det var skönt att få komma ut i den friska luften. 
idag åker jag hem på permission, är framme i Alingsås kl 2. ska ev. gå med familjen ljus i Alingsås mys! kommer bli en trevlig helg med familj och vänner hoppas bara inte vädret blir allt för dåligt.
 

ett exponera och stå ut i obehag

jag måste börja exponera. jag måste stå ut med det jag utsätter mig för och inte snika undran eller undvika i den jobbiga situationen för undviker jag hela tiden så kommer alla situationer bli mycket svårare och alla tankar kring allt kommer bli jobbigare men det är så svårt, det är så sjukt jäkla svårt i just det läget när alla atomatiska tankar kommer upp och så sitter man där och funderar, ska jag undvika eller ska jag inte göra det?
 
jag har jobbat väldigt mycket de 2 senaste veckorna att exponera mig= gå emot det obehagliga och äta upp och stå emot. det är jobbigt men det ska det vara. man måste gå emot och exponera för att komma någon vart för gör man inte det så står man och stampar på samma jobbiga position. 

#69

redan tisdag, jag är inne på min 11:e vecka. jag börjar känna mer och mer att mina anti depressiva börjar hjälpa trotts att jag mår urselt av alla mina tankar. jag är så glad för jag åker hem på permission på torsdag-söndag. ska bli skönt at komma hem har lite saker planerat, utöver det ska jag ta dagarna som dom kommer och kämpa och klicka framåt vill säga. 
 
har varit en lång och tröttsam dag, har varit hängig och trött ont i hela kroppen känns som att jag ska bli sjuk eller något. vi hade gruppen efter lunch i 2 timmar, sen tog jag en promenad med en vän. blåser jättemycket och vågorna spelar sitt egna spel på havet. häftigt!

Vad musik betyder för mig

tror det är många som känner igen sig att musik är något viktigt för dom. för mig betyder musik allt när jag mår dåligt tex. så sätter jag i hörlurarna och playar spotify. det får mig på bättre tankar, jag tänker bara just i stunden på musiken och försöker att glöma det som just händer/kommer att hända. det får mig på bättre humör, det kan göra mig tårögd, arg, ett leende på läpparna, skratta osv. jag älskar house och indiemusik mest och det är det jag lyssnar på oftast. Hur känner ni med musik? kommentera och förklara.

#67

godmogon!
tar ett tidigare tåg till varberg pga bussarna gick så dåligt på söndagar. har haft en jättemysig och trevlig helg med vänner och familj. guu vad jag har saknat alla och framför allt min familj, har bestämt att jag ska hem nästa helg också för behöver detta behöver vara hemma och se lite nytt och andra perspektiv på mitt kommande liv, det är såhär det ska se ut ha kul med vänner och skratta. men det skär i mig någonstans för att jag samtidigt skrattar och mår dåligt och jag vill inte ha det så jag vill skratta och känna att jag mår bra. 
 
ska städa mitt rum, bädda iordning, packa och äta mat sen far jag vidare.

#66 - fika med vänner

har landat så sakta men säkert hemma, försöker ta allt med små steg eftersom det fortfarande är så fruktansvärt jobbigt.
åkte till stan för att fika med fina och otroligt saknade klasskompisar, var allt för längesen jag träffade dom ca 5 månadersen sist...är hemma nu och ska sitta framför datorn och dricka kaffe, slöa och inte göra ett piss, det är så grått och regnigt väder ute typiskt kommande höstväder.

#65

tog tåget från varberg halv  2, väl framme i min hemstad drog jag direkt till emelies salong och färgade håret, han knappt komma hem innan jag drog ner till stan för att möta två fina och efterlängtade vänner. vi satt på fiket i 3 timmar och bara tjötade. ser så fram emot denna helgen med mycket uppbokat med vänner och familj.
 
var väldigt trött efter hemfärden + att när jag väl kom hem så skede en liten jobbig olycka, panikångest. tog cykeln snabbt till gymmet där mamma och pappa var och hade så svårt att andas och skakade, blev yr att jag knappt visste vad jag skulle göra eller ville. det bara hände och kom så plötsligt.

#64

god eftermiddag på er. hur har eran torsdag varit? själv har min varit ångestfylld och orofylld pga dagens händelser + att jag tar tåget hem imorgon. ska bli så skönt att komma hem för har inbokat så mycket  ska träffa massa fina vänner hela helgen och ha kul åh skapa massa fina minnen. 
 
kom precis hem från några ärenden på coop. för min del blev det tidiningar inför tågresan imorgon, dock skönt att bara komma ut en sväng i den blåsten som det är utanför, håller typ på att blåsa bort haha typiskt varberg.
 

det är ingen skön känsla att bli frisk

är så nedstämd, deprimerad men tydligen kan man bli det mycket mer i och med att anti depressiva- tabletterna börjar ge med sig visa resultat inom kort. pratat med min behandlare om idag och han frågade om jag ville avsluta behandligen jag tänkte efter lite och svarade jag vill ju bli frisk men jag orkar inte mer för jag klarar inte av den onda smärtan som är så obehaglig men jag måste ta mig igenom den obehagliga smärtan för att kunna bli frisk.
 
anyway, håller på och stickar om dagarna, läser böcker, umgås med fina vänner, gråter, ångrar och bråkar med mig själv, tänker för mycket och känner efter för lite. jag hoppas eran dag har varit bättre än mig.

delar 6 ord om söndagen

ångest, oro, tankar, känslor, rädsla, leende

from greece

detta fick jag av bästa mamma och pappa från grekland
 
 
 
 
 
 
 

#59

åkte in till stan innan 10. tror det eller ej men väl inne i stan fick jag panik ångest, visste inte vad jag skulle göra, kunde inte andas rätt, skakade och tankarna bara ekade i mitt huvud. det värsta var att jag var ensam så ringde mamma och pappa att det skulle skynda hit. mådde så dåligt efteråt, skakade fortfarande säkert av chock. hade dock annars en jättemysig stund med mamma och pappa på stan och fick shoppat en del kläder (shopalcoholic) som jag är.
 
efter lunchen/vilan drog jag, personalen och några vänner ut på utflykt till stättared och kollade på djuren och naturen. skönt och komma ut en sväng och andas annan miljö. 

fff

fredag fredag fredag
det är inte så många här i helgen. mina två fina vänner har åkt hem på permission så det är bara 5 st här på kliniken just nu. 
var för en stund sen och träffa mamma och pappa, dom står på campingen brevid så får en helg med närhet och fina stunder med dom. glad över att ha dom här ♥. det kom hem från grekland inatt och det hade köpt med sig massa fina presenter till mig som jag visar er imorgon. annars kommer det bli en väldigt bra helg, ska också träffa fin. 

#58

godmorgon på er! 
vi inviger fredagen med en äggfrukost så är jättemätt nu. ångest och oro i hela kroppen men det tillhör min vardag. jag vet inte vart denna dagen tar mig och jag tänker inte lista ut det heller. fick precis reda på vad det står på lunchmenyn idag min ångest ökade från 60% till 100%. jävla skit, vill bara börja gråta, lägga mig ner på mina bara ben och banka sönder golvet. kunde denna morgonen startat bättre?

#57

denna veckan har gått otroligt långsamt och dagarna känns som en evighet tills läggdags. jag är trött jämt och ständigt men försöker trotts allt endå ha humöret uppe. tur att man har så fina och snälla vänner här som kan ge en många skratt och leenden när vi alla har vissa studen som är jobbiga. annars har jag tagit mig igenom denna dagen med basal och ärendetur. jag och en vän här var lite nostalgiska av oss och köpte tatueringar.
 
imorgon är det fredag, mamma och pappa kommer hem från grekland inatt och det kommer även ner hit till varberg så ska äntligen få träffa dom. ska återgå till tv-tittandet, alla sitter samlade i soffan och kollar på hela sverige bakar. God natt på er annars!

ÄT allt!

tänkte bara tipsa er om en grymt bra och lärorik bok. tycker citatet "hellre nästan rätt än exakt fel" är så bra.
det är andra gången jag läser den och jag läste denna senast förra vintern och börjat på den igen för och se om jag tar in mer av det som står i boken. 
tycker dock det står mycket bra grejer och bra meningar man bör veta. boken handlar om myter om träning, mat, kost, dieter osv. vi lever i en ond cirkel som bara kretsar kring detta och hur mycket myter det läcker ut på vart enda hemsida. jag själv (vad jag känner) så måste jag läsa denna boken ett x- antal gånger för att verkligen förstå hur jäkla mycket skit och påhit som skapas egentligen. boken finns att köpa på nätet, låna på biblioteket eller köpa i en bokhandel.
 

dra mig längst upp bland molnen alla vita moln på himlen där ingen kan få tag på mig

det är nu eller aldrig

Nu eller aldrig: man måste en gång för alla i livet ge sig fan på "nu eller aldrig" gör jag detta. det kan vara vad som helst, minsta lilla sak du tvekar, gör det bara för om du inte gör det så kommer du ångra dig och få ångest över att du inte gjorde det.

tex: om du stöter på/ser en snygg kille på stan så säger du till dig själv eller din vän "jäklar vad snygg han va, jag måste bara ha hans nummer" så står du där och tvekar och funderar på om du verkligen ska gå fram och be om numret eller inte. gör du det inte så kommer du ångra dig för du kommer förmodligen inte träffa honom igen, går du fram så kan du känna dig stolt och glad att du gick fram och frågade efter honoms nummer trotts svar. får du ett nej eller ja spelar ingen roll för du var endå modig och gick fram och frågade efter hans nummer. i samma situation är det med allt man väljer att göra i livet. det är faktiskt nu eller aldrig. för rätt som det är så är tiden inne då du inte kan göra det nu och då kan du kanske aldrig göra det. 

 

för eller senare måste man endå göra det. jag vet själv att jag inte är redo än att släppa allt och ta handen i handtaget och öppna nya dörrar. jag är rädd och vilsen men kanske ska man vara det först innan man har känt på det verkliga livet, jag vet inte. 


jag har så ont, jag har så ont att min kropp skriker. den säger stopp, nej jag vill inte. men jag kan inte lyssna på vad han vill och vad min kropp vill Jag vill. men jag gör inte rätt, jag gör inte det jag vill göra men ska jag komma någon vart så måste jag lyssna på det Jag vill trotts smärta, missnöjdhet och otillräcklighet. det får svida och ta på smärtan och lidandet men jag ska vinna. 
 
men som det känns nu så vill jag förlora, jag vill inte vinna för jag orkar inte mer. jag är så trött och matt på det här. att ge upp är närmare målet än att kämpa sig upp just nu. jag vill inte.

#53

 tog cykeln igår till m och m och fick finaste ängeln, träffade där efter en saknad vän här från Varberg vi satt på balkongen och pratade och hade en trevlig stund. 
 
idag är en riktig tråkig dag ute, grått och kallt. vill bara sitta inne och läsa min bok jag har fått låna av en kompis här, dricka gott kaffe men det har varken gott kaffe här. bra med dagen är att moster och familj kommer på besök. behöver något annat och tänka på idag för har så mycket ångest och tung andning att det känns som att jag kommer sluta andas snart. 
 
 

#52 - lördag

idag blir man glad av när man kollar ut genom fönstret, solen skiner och det är ett riktigt fint höstväder ute. det börjar blir riktigt kyligt nu på morgonen men det är ju som sagt oktober och det har varit tidigare +15-17 grader på dagarna.
 
ska träffa finaste Frida idag och sen ska jag även ta cykeln till apelvikens strand och träffa mormor och morfar en stund som var här över helgen. 

B/W

 om man är stark nog att dra sig ner på botten så är man lika stark att sig upp från ytan.
"det jag menar är att båda hållen är svåra men om jag pratar ut ifrån mig så är det enklare ner än upp. de är obehagligt."
 

#51

vet inte vart jag ska ta vägen, är totalt helt förstörd inombords och utanpå. kroppen svider, hjärtat blöder och hjärnan spökar som inkräkta tjuvar. 8 veckor, 8 veckor här och jag ser förändring. men jag vill inte göra en förändring fören jag vet om att jag är på jämn nivå och det är jag inte än och jag vet inte när jag är det heller åh det skrämmer mig till helvete. allt bara kanar och jag får panik. 
 
dagens planer ser åt som så farmor och farfar kommer hit om en stund, samtal med behandlare, lunch på uppföljingen, ska förhoppningsvis hinna med en promenad i det fina, klara höstvädret. 

#49

orkar inte skriva så mycket, känner mest att dagarna går ut på att gråta.
kram på er♥

#48

denna dagen har gått riktigt fort tycker jag. hade basal kroppskänedom efter frukost och gruppen efter lunchen. har försökt att verkligen vända tankarna idag men som sagt är så fruktansvärt deprimerad. tårarna hänger i ögonen hela tiden men dom faller inte. va hos läkaren idag vi pratade om mitt mående och jag sa att jag mår urselt, han tyckte jag skulle börja med antidepressiva tabletter, ska ge det en chans, sa också att jag ville sluta med min sömnmedicin.
 
pratade precis med mamma och pappa så skönt att höra deras röster och att det har det superbra. så skönt efteråt när man pratat med föräldrarna. 

rädsla

när man är sjuk är man så rädd för mycket, man är rädd för nästan allt och rädslan sitter i hela tiden. jag kan bara prata utifrån mig själv om vad jag är rädd för. 
jag är rädd för att bli lämnad, rädd för att bli sårad, rädd för att lämna min trygghet, rädd för att bli av med trygga beteenden, rädd för att bli en ny människa, rädd för framtiden, rädd för att ingen ska tycka om mig, rädd för vad folk ska tycka, rädd för jag inte är en bra människa, rädd för att jag är den jag är, rädd för att jag gör fel, rädd för att misslyckas, rädd för att lyckas, rädd för att falla, rädd för att ta mig upp och släppa.
 
ni ser, det är så mycket jag är rädd för och det är det som hindrar mig mycket på vägen också mot tillfrisknad och jag vet att jag inte är ensam att känna såhär.
är det någon annan som har några rädslor som ni vill dela med er?

#47

jag är nu inne på min behandlingsvecka 8 och 47 dagar om man ska vara exakt. jag är stressad som F-A-N hela tiden och det är så mycket som oroar mig och jag kan sätta exakta ord på vad det är men inget jag tänker gå ut med här. veckorna flyger förbi likaså dagarna som ett flygplan typ. jag är rädd att tiden är väl inne och att jag knappt kommit hälften med det jag har velat, jag kanske behöver ta steget mot eget ansvar nu för att gå mot rätt riktigt istället för att stampa på samma mark i flera veckor, jag vet inte? för jag känner mig som sagt inte redo än men JAG VET att jag kanske måste göra det för att kunna förändra och för att gå vidare i min behandling. 
 
pratade i telefon med farmor idag, det kommer och hälsar på mig på fredag förmiddag ev. sen kommer moster på lördag och mormor och morfar på söndag om jag orkar och hur mitt mående är. jag blir väldigt trött av att ha besök än så länge men som sagt the real life väntar.

#46

bästa moster var på besök igår, alltid lika roligt och ha henne här! fick superfina rosor. fick en långpratstund och även skönt promenad på kvällen. idag kommer mormor och morfar hit och gör mig sällskap några timmar. söndagar är alltid ganska oroliga så känns skönt med lite besök. nu: dags för lunch, vet inte vad som står på lunchmenyn kanske bäst att inte veta.
 
kan även passa på och tacka för alla fina kommentarer ni sprider överallt, jag blir så glad och att ni bryr er så mycket. uppskattar och tar emot det så mycket!
kram♥

släng alla dumma tankar i papperskorgen

när ni känner att ni har fått nog av era tankar som involverar eran hjärna. skriv ner alla tankar du tänker på ett papper en tanke kan se ut såhär "idag duger du inte" eller "du är inte duktig", vik sedan ihop dom och öppna varje lapp var för sig och läs den högt/tyst för dig själv och står det tex "du är inte duktig" riv den i tusen bitar och sedan frågasätter du, varför skulle du inte vara duktig, du är duktig och så upprepar det flera gånger och tar nästa lapp och sen släger du dom i papperskorgen. 
 
detta är ett riktigt smart sätt om du vill slänga alla dina dumma tankar i papperskorgen och sen föra nya, bätter och positiva tankar fram istället. ge det flera försök och testa för du får ut både tankar och aggritioner på att slänga tankar som inte ska finns där.

förändra och göra annorlunda

för att det ska bli annorlunda måste man göra annorlunda - det säger sig ganska bra eller hur?
för vill man att saker och ting ska bli annorlunda så måste man faktiskt göra annorlunda också, du måste förändra för att det ska bli annorlunda. tex. om du bestämmer dig för att bli frisk så kan du inte leva på samma spår du har gjort och gör utan du behöver nya verktyg som kan förändra dig till en ny bana alltså att man inte lever på samma sätt som man gör. är ni med? tycker detta är så viktigt att ta upp och det är viktigt att man är med på vad man måste göra annorlunda för att det ska bli annorlunda ocskå.
 
tänk er ett berg, ett högt berg. om du nu mot förmodan skulle vara på botten eller känna dig svag så ska du ta dig upp för berget och sedan ner bakom berget för att inte se dina problem. du kan inte bara gå till berget och klättra och tro att du ska komma upp för det funkar inte, eller hur? utan du behöver perspektiv för hur du ska ta dig upp från botten över berget för att sedan skymma dina problem. det enda sättet som man bör göra är att leta efter alla tankar och känslor du har i hjärnan, få hjälp med dom, få verktyg och tankesätt som gör att du sedan sakta men säkert kan ta dig upp för berget. det är en låg procces att ta sig upp berget men vill man förändra så måste man ta tag i det och vilja ta sig upp. 
hoppas ni förstår vad jag menar och jag tycker det är viktigt att man har viljan och att man vill.

#43 - förlåt för mina klagosamma blogginlägg

har känt smärta idag, någon fruktansvärd smärta också, att bara veta att man inte har någon undanflykt att skita i allt är sån jävla smärta.
jag ogillar så mycket också att se dom jag står närmast här i huset gråta. 
 
jag känner mig så himla ensam också bara för det känns som att alla har åkt iväg och att det bara är jag kvar, vet inte varför men jag borde inte känna mig ensam, eller? åå jag vet inte. ska iallfall tänka framåt även om det är förbaskat svårt och jag vet att varje torsdag kommer bli svårt och jag vet att varje dag är en utmaning så det är bara som sagt ge och ta men ska inte blicka framåt för då får jag panik när jag tänker på vad som kommer härnäst.

#42

jag vet inte men det känns som att jag har kört fast någonstans. jag vet inte vad jag vill jag vet inte vad jag kännner eller vad jag tänker. det är som en enda stor fucking (förlåt) röra i mitt huvud. jag är en ganska envis person som vill mycket så fort men att kunna bli frisk tar inte 7 veckor. jag ser förändring ur ett perspektiv och andra ser det ur ett annat perspektiv. jag vet inte heller vad det är jag kört fast med och vad det är jag behöver hjälp med. men jag vet att hjälp behöver jag, ja är inte fri eller frisk från någonting en och det kommer dröja långt långt innan dess. men jag har gjort små framsteg som jag är jäkligt glad för som jag ALDRIG trodde jag skulle fixa. 
 
jag är så depprimerad fast jag är glad och jag är så ledsen fast jag inte gråter och ibland vill jag bara gråta för att verkligen visa hur dåligt jag egentligen mår för jag mår långt ifrån bra, jag önska jag kunde säga att livet och allt är himla perfekt men det är inte ens i närheten av det. jag saknar mamma och pappa och min syster så in i helvetes mycket, jag saknar min släkt, mina vänner. jag saknar kramar från nära och kära! ni förstår att det är så tufft här och minsa lilla sak man ser, får eller hör det uppsakttar man så fruktansvärt mycket

#41

hej på er! hur mår ni, mår ni bra? själv är det faktiskt rätt okej om man bortser från alla idiotiska dumma tankar som ständigt finns i min lilla hjärna. jag försöker inte tänka så mycket utan bara göra det. men när jag fick se menyn på tavlan så höll jag på att tuppa av och när jag fick se min tallrik efter upplägget så kom tårarna, panikångesten och jag bara lämnade maten och rummet och sprang ut. tårarna forsade ner och jag ville inte tillbaks till matbordet.
 
mitt liv är bara mat, vila, mat vila osv. hatar det men vad ska man göra? kan inte liksom snika undan och skita i det för det hjälper inte i längden och jag vill bara flyga förbi min beteenden och göra massa undernflikter och det gör jag, men det är det jag ska jobba med att ta bort. leva normalt och inte ha massa flykter. 
 
1 oktober, tisdag börjar kanske inte direket ta slut men närmare sitt slut iallfall, månaderna går så fort, veckorna och dagarna med. hinner knappt bli september innan det blir oktober. läskigt!

RSS 2.0