#28
Skapa grejen, brukar va skönt att skapa, syr kläder själv o känns som man lämnar en bit av sin själv i varje plagg
Tack snälla fina du!
Man har ju sällan våldsamt bra koll på hur det står till. För "alla andra har det värre" typ. Fast jag har blivit så ifrågasatt av främst vården att jag ibland inte överhuvudtaget kan tro att jag är annat än frisk och lat. Ett exempel är när jag skrevs ut från scä och det i journalen står att jag är fri från alla ätstörningssymptom. Jag var precis lika sjuk och rädd som när jag skrevs in men jag vägde mer och åt väl mer. Mentalt var jag inte frisk. Men när vården som ska veta börjar säga så så blir det till slut svårt att inte tro att dom har rätt.
Håller en tumme för att morgondagen blir bättre för din del. Det är tufft att kämpa sig ut ur det här och alla dagar är inte bra eller ens nära bra. Det sägs att det är kämpandet som gör en stark.
Skrika är bra! Man får hitta en plats som passar bara. Havet orkar ta emot skrik. Det är farligt att gömma alla känslor i bröstet. Kram till dig du starka tjej!
Nej. Jag är ungefär där jag var när jag fick vård första gången om än "tjockare" och äter lite bättre men mentalt är jag ungefär lika sjuk. Om man ser till ätstörningsbiten. Resten är typ oförändrat sedan sju år tillbaka. Hemskt egentligen.