Tog mig samman och samlade kraft för åter igen ett samtal på BUP. Trivs inte och vara där, så fort jag går in genom dörren så skriker väggarna äääätstörning. Jag får massa tankar om när jag var här och var som allra sjukast och det är ju såklart att minnena sitter i, dom kommer inte släppa på ett tag men är så trött på att gå dit och inte få någonting tillbaks, slösa 45 minuter på ett samtal och inte få någon hjälp gör ju inte att jag kommer längre precis...

 

Gjorde precis världens godaste smoothie till mig och mammsi med blåbär, björnbär, hallon, kokosmjölk och kakao. Den blev himmelsk!