Ända sen jag har varit på Capio så har min tid här pendlat så otroligt mycket upp och ner. Ena dagen vill jag forsätta med behandlingen och andra dagen vill jag bara avbryta. Men jag har stått på mig och verkligen kämpat mig igenom för att inte ge upp och för att forstätta med behandlingen. Jag vet att jag min första behandlare jag hade här jobbade jättemycket med att hitta motivationen med att forsätta mot det friska livet, att jag ska göra det för mig själv och inte för alla andra. Men ska jag vara ärligt- jag har gjort denna behandlingen för alla andra och knappt 50% för mig själv. Jag har inte än efter mer än ett halvår hittat min inre motivation, den svajar fortfarande men en sak är säker. JAG VILL BLI FRISK. Det vill jag verkligen och det står jag fast vid. 

 

Trotts att jag avbryter behandlingen så handlar det inte om jag INTE ger upp eller INTE vill bli frisk, jag gör detta för min egna skull nu och inte för alla andras. Jag har velat avbryta behandlingen för flera månadersen men har inte tagit steget själv till att erkänna att jag vill göra det för jag har trott att det blir bättre eller att jag ska hitta motivationen länger in på behandligen. Visst har jag mer motivation nu än tidigare, men jag behöver vara hemma och se vad ett peppenade liv är och vara med nära och kära.

 

Även om jag fortfarande är sjuk så och avbryter behandlingen så ser jag inte detta som ett misslyckande eller "ge upp". Jag står fortfarande svajigt på mina ben och det vinglar lite hit och lite dit men vad fan. Hur i hela jävla helvete kan man ens vilja gå in i detta, fattar inte folk hur svårt det är att ta sig ur och hur svårt det är att hitta styrka tillbaka till ett friskt liv (dock är det induviduellt, men pratar ut i från mig). 

Jag tror man behöver ut och göra saker för att hitta den sista gnistran som fattas, jag själv vet att jag behöver gå på festivaler, konserter, jobba, gå i skolan, umgås med vänner, familj, släkt och bara vara för att jag ska kunna må någolunda bättre. Jag kan inte sitta och inte göra någonting för det är då jag är som starkast inne i sjukdomen. 

Jag blir utskriven antingen imorgon eller på onsdag.