nivån du ska komma till på ett normalt sätt igen = inte-fara-för-livet-nivån

Gissa vad jag har gjort idag? Var på gymmet för första gången på över ett år. Frågade pappa om jag fick provträna och se hur jag tog det. Visst man kanske inte ska lyckas första gången med träningen då det har varit det största problemet alltså övertränat som en dåre så fort pappa sa" vi ska värma upp" så sa jag "ah, i 30 minuter?". Fattade själv att det skulle vara omöjligt att börja en uppvärmning på 30 minuter men gott försök iallfall. Väl ställde jag mig på löpbandet och började gå, jag ville hela tiden trycka på mer fart men jag fick inte för pappa, jag försökte liksom höja farten flera gånger men till slut sa pappa "vi går här ifrån då, du bevisar uppenbarligen att du inte är redo än för att börja träna" 
 
Jag vill så gärna komma tillbaks till träningen på ett hälsosamt sätt, inte träna för att hetsa och bränna utan för att jag tycker det är roligt och det har jag ALLTID tycket. Har alltid rört på mig och gillat att träna men till slut slutade träningen som ett tvång för mig att jag var tvungen att gå upp till gymmet, gå ut på promenad och springa över 1 mil. Detta är ju dock inte hälsosamt utan man ska träna med måtta och på ett bra sätt och äta normalt och anpassa maten med träningen. Dock har jag inte kommit till den punkten då jag kan hantera både mat och träning tillsammans eller bara träning eller bara mat men dit ska jag komma en dag för att bli frisk (mer hanterbar) är en lång bit att ta sig igenom och ur och ni som försår vad jag menar vet precis hur det känns alltihop. 
 
Iallfall jag kände mig så glad när jag va på gymmet samtidigt som jag inte kunde le för jag fick så mycket flashback av allt förgående med träningen eller se alla andra stå på ett löpband i över 45 min gjorde mig gråtfärdig för jag ville själv stå där och göra likadant men hade jag gjort det hade jag fallit tre steg backåt men jag har som mål att komma tillbaks till träningen och det SKA jag göra, oavsätt om jag bar får träna i 30 min så kommer det hjälpa mig en bit på vägen för jag mår bäst när jag tränar och får röra på mig och inte på ett sjukt sätt. oj vad jag har snackat... vet inte ens om detta gav ett meningfullt inlägg.

Kommentarer
Postat av: Linn

sv: Det gör mig så himla glad att du siktar mot ett hanterbart liv och att du redan tagit dig en bit på vägen! Det glädjer mig även att se att du fick provträna, samtidigt som du inser att du inte är fullt redo ännu. Det kommer en dag ska du se, då du kommer kunna hantera både träning och mat<3

Lycka till i fortsättningen! Jag kommer kika in och kolla lite då och då för att se hur det är med dig. <3

Ha det allra bäst nu! kramar!

2014-01-25 @ 19:33:19
URL: http://richmond.blogg.se
Postat av: aansoo.blogg.se

redan att du skriver ner det gör ju att du faktiskt har en tanke på att göra något åt det. Du bevisar att du faktiskt vill bli frisk, vill finna balansen i livet, du tar steg på vägen som slutligen ska göra dig frisk. Kämpa fina du, du har valt rätt väg. kram :)

2014-01-25 @ 20:40:44
URL: http://aansoo.blogg.se/
Postat av: annsoh

Åååh! jätte fina bilder! :) lust och följas via bloglovin :)?

2014-01-25 @ 21:09:51
URL: http://annsoh.blogg.se
Postat av: V I L M A L A ♔

Bra jobbat ;)

2014-01-25 @ 22:39:43
URL: http://vilmala.blo.gg/
Postat av: linah

you are strong!

2014-01-26 @ 01:38:10
URL: http://linaheve.forme.se
Postat av: W I L M A

Jätte bra blogg och fina bilder! Kram :)

2014-01-26 @ 19:19:03
URL: http://youngtoday.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Är du här ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0