Tre veckor hemma- vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta veckorna som varit. Dom har varit upp och ner och jag har inte mått något vidare alls. Jag behöver komma tillbaks till Capio nu och få hjälpen jag behöver. Tre veckor var för länge för mig för att orka med mig själv och omgivningen. Det har liksom gnistrat i hela kroppen av rädslor och alla möjliga konstiga tankar, men som jag brukar svara när någon frågar mig hur jag mår "jag lever" för det gör jag ju. 

Som sagt jag åker tillbaks till Varberg idag, farmor och farfar kommer och hämtar mig åh kör mig ner nu på morgonen. Så gulliga är dom!